PetitSuedois

--jag skulle kunna berätta om helgens bravader. Även fast det bara är söndag nu så har det ändå hänt så mycket.. Både små saker och lite större saker.

I fredags kollade jag och Marine på film, "Four christmases", har du inte sett den, tycker jag att du ska göra ett forsök den är faktist bra och jag gillar båda skådespelarna i filmen.

Min familj skulle vara borta hela helgen. Barnen var hos morföräldrarna och min familjs föräldrar åkte till kompisari bergen. Men på lördagen. Jag hade vart på min normala runda till gymmet och tränat. -Å vad jag älskar gymmet! och sedan åkte jag in till Milano för att träffa Joanna S och Nina. Vi gick runt i affärer, men jag handlade inget, Joanna gick och mötte sin bror som var på en "romantsik" weekend med sin flickvän hit. Inte för att träffa syssteryster inte, hon bor även förvisso i Como.
Efter ett par timmar. Träffade vi Marina, Joanna och en ny tjej från Australien som jag inte kommer ihåg namnet på.
(Brukar vara så första gången för mig när jag träffar någon. Jag glömmer alltid bort namnet så andra gången väntar jag på ledtrådar som ska hjälpa mig att komma på vad namnet var. Ibland går det bra och ibland dåligt. Så går det dåligt första gången brukar jag fortsätta att låtsas). 
Sen åkte jag och Nina hem till mig, vi skulle äta risotto och sen fortsätta ut till en bar i Arcore och senare ut till salsa klubben. Men när vi kom in i lägenheten kändes det annorlunda.
Det stod en ryggsäck på golvet som jag inte hade sett förut och sen var det papper på bordet som heller inte var där när jag gick. Så jag ringde och hörde om de var hemma igen, och det var det. Det var dock ok att jag tog med en kompis hem. Men när vi satt och  åt så kom hela familjen hem. Snacka om att vi var generade.. :S Mest jag, mitt ansikte blev rött som en brandbil, kändes det som iaf, det var juh första gången det träffade Nina och första gången jag hade tagit hem någon men allt gick bra och än (nu på söndaden) har det inte sagt något.


Ni vet den där killen som jag pratade om, som gillar mig.. Nå-- hans namn är Massimo, det blir mycket lättare om ni vet vad han heter nu när jag ska berätta en relativ lång historia.
Jag var ute med mina kompisar igår och dansade salsa, ba-cha-cha och någon annan dans som jag inte kommer på namnet på just nu.
Jag, Nina, Ohrlena, Jeanette, Dario, Marco och lite senare kom Massimo. Jeanette hade fixat skjuts för mig, Massimo skulle skjutsa hem mig, vilket var skönt för då behövde inte jag tänka på det något mer. Men Jeanette och Marco sa att dom visste varför han sa ja till att skjutsa hem mig, för han ville ligga med mig. Vilket jag sa aldrig skulle hända. Men är jag någon som verkligen håller mitt ord?

Kvällen gick och vi dansade och hade det jätte roligt. Jag skojade med Dario om om han kunde bli min pojkvän så vi kunde gå på salsa lektioner tillsammans. Han sa ja.. ;)
Så när Massimo kom, skojade jag med honom att Dario var min nya pojkvän. Efter ett tag frågade jag även vart hans flickvän var någonstans. Vad tror ni han gör. Han kollar på mig med kärleksfulla ögon, ler, tar sin arm runt mig och kramar mig närmre, men fortfarande på avstånd så jag kunde se hans ansikte och så sa han..
"Hon står här"..
Hahaha, snacka om att jag skrattade inombords åt honom, så mycket att jag skrattade lite åt honom i verkligheten med.

Runt 2 tiden åkte alla hem förutom jag och Massimo, Massimo hade ju nyss kommit och jag ville inte riktigt åka hem än. Vid 3.30 åkte vi hem. Han ville att vi skulle åka hem till honom för ett par minuter men jag sa att jag var trött och ville sova, då sa han att det fanns en stor, skön säng i hans lägenhet! Ha! Men jag sa nej, så han körde hem mig..

Jag hade en mardröm i natt som egentligen hade börjat mycket tidigare än innan jag gick och la mig.
Till middag åt vi soppa och så hade Alessandra berett någon korv på ett bröd som hon hade i ugnen. Eftersom jag är i Italien och nog inte kommer äta det här när jag åker tillbaka till Sverige, bestämde jag mig att prova även fast jag vet att jag inte tycker om kött (och korven såg inte så god ut) och får en ”allergisk reaktion”, men tänkte att det var så lite så det var ok. Men det var den inte.

För det första hade jag inte mått bra på hela dagen, jag var snurrig i huvudet, kunde knappt gå rakt och kände som om jag skulle kräkas. Jag mådde helt enkelt piss. Men skulle ändå gå på italienska kursen som jag hatar så mycket. Väl där, började jag känna mig ännu konstigare, jag fick jätte ont i magen som gick ut i ryggen, jag hade värmevallningar och mådde ännu sämre, så en timme in i lektionen gick jag hem.
När jag gick och sov, hade jag fortfarande jätte ont i magen men somnade tillslut. Men jag vaknade flera gånger under natten av att det gjorde så ont.

Tidigt på morgonen drömde jag att jag skulle hälsa på min mamma som bodde några hus ifrån mig i finsta kurvan, men så klart så såg det helt annorlunda ut. Jag gick på vägen mot mammas hus, mitt i natten och en bil stannade för mig. Killen som körde följde efter mig och lät mig inte gå in i mammas hus. Jag skulle skrika på mamma, men han tröck på en punkt i min rygg och det gjorde så fruktansvärt ont att jag inte kunde ropa på henne. I slutändan vaknade jag i af med samma värk jag hade när jag gick och la mig.

Helgen var fartfylld, kan man väl kanske säga. Rolig som tusan vart den i alla fall. Men idag mår jag inte så bra, konstigt nog..
På fredagen fyllde Jeanette Petit  24 år. Så då var vi först på en pub i Monza.  Det roliga var att Nina, en av Jeanettes vänner väntade även på Monza station på hämtning av Jeanettes vän Massimo, men det visste inte jag för jag hann inte läsa hennes sista mail hon skickade iväg. Men Nina visste att en blond tjej även väntade där, så där sågs vi. Men det var inte det roliga, utan det roliga var att jag skulle träffa min kompis Joanna S vid Doumo på lördagen och då skulle jag ta med mig Marine och Joanna skulle ta med sig en kompis—som var Nina som jag träffade på fredagen. =P

Så efter puben Turn åkte vi till klubben Gioia 69. Kvällen blev as lyckad och vi fick alla skjuts hem av Massimo. Jag var hemma 6.30, lite tidigare än vad jag normalt brukar komma hem. Men det var bara hoppa ner i säng och sova några timmar (3 för att vara exakt) för att sedan duscha och fixa mig för att åka till Doumo.

Jag och Jeanette på Gioia 69, Milano


Väl där inne fikade vi i flera timmar, vi delade på pizzor och skrattade och hade det jätte trevligt. Dagen slutade med att jag, Nina, Isabelle och Rachel gick och kollade på filmer vi skulle köpa. Snacka om att det var många å välja på och i bokstavs ordning, jag köpte ”get rich or die trying” för jag gillar verkligen den filmen. :D Väl inne på affären ringde Jeanette och sa att jag kunde sova hos henne så skulle vi gå ut å dansa Salsa. Så då var det bara att skynda sig där ifrån, klockan var vid detta laget 18, så jag och Nina kilade iväg. Jag till en tunnelbana och hon gick till sin station för att ta sitt tåg hem.
När jag kom hem frågade jag om Andrea hade haft tid och titta på tidtabellen till Macerio, dit jag skulle och det hade han och tåget skulle gå om 30 min, så jag skyndade mig för att packa min väska och sprang sedan till tåget.

Salsa/ Latina klubben var det jätte mycket folk på och i början ville jag inte dansa då jag inte är så duktig. Men några svängar med Massimo slappnade jag av och när kvällen var slut hade jag dansat med många olika personer och 3 olika danser. :D

Massimo körde hem oss och hela söndagen var spenderad i Jeanettes säng med film. Jätte skönt!

Att en series kan göra en så lycklig. Dvs. att det kan göra en så deprimerad när den är slut. Jag fick i julklapp två älskade desperate housewives boxar till min samling som jag inte började titta på fören jag kom ner till Italien. Nu har jag tittat klart på de och det har bara gått en vecka, och det fyllde mig med en ledsam känsla. Jag drömde till och med om dem i morse, inte särskilt bra kanske, är jag lite för desperat för de?
Jag saknar verkligen desperate housewives och jag skulle kunna börja om med serien, vilket jag mer än gärna skulle göra. Men jag vet att jag borde fördriva tiden med något bättre som att läsa en bok eller fortsätt studera min Historia.
Allt känns så konstigt nu när desperate är borta, det känns som att någon har dött. Undra om det är desperate eller om det kanske har hänt något där hemma. Som vanligt så längtar jag hem. Jag har några fina kompisar här men det är ändå inte samma sak, man kan inte hänga hemma hos någon och om man ens skulle det behöver man ta alla möjliga tram och tunnelbana för att göra det. Vi för festar till och med på en Mc Donalds, låter inte det lite extremt? Jag längtar tillbaka till mitt vanliga liv, men jag längtar också till sommarn då jag ska spendera 6 veckor med hundar. :D